Göteborgsutställningen



Planering av utställningen

Det låg i tiden att göra stora utställningar. Alla städer med självaktning runt om i världen och även i Sverige arrangerade sådana.

Planerna för ett stort firande hade tidigt börjat diskuteras bland stadens styrande.

De höga ambitionerna kantades av fördröjande finansiella problem och första världskriget kastade också sin skugga över planerna. Depressionen med kommunala nedskärningar gjorde att man tvingades skjuta upp invigningen.

Trots god framförhållning lyckades man ändå inte att genomföra jubileet under rätt år Den egentliga födelsedagen inträffade den 4 juni 1621 då Göteborg fick sitt stora privilegiebrev.

Utställningen öppnades 8 maj 1923 och stängdes 30 september 1923.

I början av 1910-talet diskuterades möjligheterna att anordna en utställning till minne av Göteborg grundande. År 1915 lämnade Axel Carlander en motion om en historisk utställning.

Några förslag om lämpligt område diskuterades
1

Långedrag. Här fanns en utbyggd båthamn med restauranger och badhus samt ett område för själva utställningen. Det fanns dessutom spårvagnsförbindelse från Järntorget. Förslaget förkastades för att det ansågs för litet samt att de besökande blev tvungna att passera "mindre tilldragande förstadsområden".

2

Heden med trädgårdsföreningen anläggning.. Även detta förslag förkastades som för litet. I stället skulle området utnyttjas för Lantbruksmötet, Luftfartsutställning samt Trädgårdsutställning.

3

Götaplatsen med områdena Lyckans och Johanneberg landerier till Näckrosdammen med ett nöjesfält vid Korsvägen. Även detta förslag förkastades som för litet.

4

Lika som förslag 3 men utökat med ett område för exportutställningen samt att nöjesfältet skulle byggas på Lisebergsområdet. Detta förslag fastställdes.

Den Historiska delen växte snabbt med många nyheter. Som t ex stora avdelningar för konsthantverk och industrier.

Exportutställningens del ägnades åt den moderna svenska industrin där höjdpunkten blev den katedralliknande Maskinhallen med SKF s kullager upphöjt på en kolonn i "koret".

Göteborgsutställningen kan ses som inledning på en 50-årig "högindustriel epok".

Med huvudentrén vid Götaplatsen byggdes ett stort område som sträckte sig bortom Näckrosdammen och ner kring nuvarande Svenska Mässan och Liseberg.

I området uppfördes paviljonger och utställningshallar där såväl gammalt som nytt exponerades. Inte minst var den framväxande industrin och ännu levande hantverk viktigt att dokumentera och lyfta fram.

planutst

Byggnader inom jubileumsområdet.

Utöver själva jubileumsutställningen med nöjesfältet Liseberg invigdes även Botaniska trädgården och Naturhistoriska museet.

Botaniska trädgården tillkom på initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige genom ett beslut 1916 att på Stora Änggården, som inte hade status som landeri, anlägga trädgården.

Trädgården invigdes 30 augusti 1923 och var en av värdens största i sitt slag.

De första skisserna till Naturhistoriska museet gjordes 1914 men 1916 stoppades bygget på grund av ekonomiska problem under kriget. Man hade då byggt tre väggar och taket.

År 1865 strandade en blåval i Askimsfjorden Valen konserverades i fyra delar. Byggnationen kom igång igen och den 31 oktober 1918 rullades valens fyra delar in i byggnaden genom den fjärde väggen som inte var påbörjad.

Invigningen av Naturhistoriska museet skedde 1923.

För att uttrycka omfattningen av utställningen fanns en utställningsaffisch som dominerades av ett krigsfartyg från Sveriges stormaktstid, när Göteborg grundades och i bakgrunden en atlantångare som stod i stadens nya direktförbindelse med Amerika.