Göteborgsutställningen



Göteborg grundas

Göteborgs föregångare
1 Redan på 1000-talet fanns en svensk handelsplats vid Lödöse.
2 År 1473 flyttades huvuddelen av innevånarna från Gamla Lödelse till en ny plats närmre Göta älvs mynning. Den nya platsen kallades först Götaholm. Namnet ändrades senare till Nya Lödelse.
3 På 1300-talet byggdes Älvsborgs fästning, som omtalas första gången år 1366.
4 År 1603 anlade Karl XI Första Göteborg.

Första åren

Vid freden i Knäred 1613 pantsatte Sverige Älvsborgs fästning samt närliggande häraden till Danmark.

Sverige skulle inom sex år betala en miljon daler silvermynt till Danmarks kung.

Eftersom Danmark genom unionen med Norge kontrollerade både Halland och Bohuslän var det viktigt att Älvsborgs fästning förblev svenskt.

Den 24 januari 1619 betalades sista delen av Älvsborgs lösen.

Gustav II Adolf hade väntat på denna dag för att kunna ge fast form åt sina planer att grunda en stad med ett starkt fäste vid Göta älvs mynning. Denna gång skulle staden ligga på andra sidan älven på fastlandet vid Otterhällan.

Staden skulle bli centrum för handel och sjöfart.

Den 6 mars 1619 höll kungen sitt intåg på Älvsborgs slott och under sju dagar ordnade han med förvaltningen av de nya besittningarna och utfärdade stadens interimsprivilegier, bestämde stadens namn till Göteborg samt att den skulle byggas efter " den fördelning och afritning " som kungen redan låtit utföra. Den nya staden skulle åtnjuta de privilegier och friheter, som Nya Lödelse och det första Göteborg på Hisingen " af framforna konungar vara gifne " Själva mynningen till Göta Älv var en naturlig hamn, så att fartyg kunde tas emot tämligen fort efter grundläggandet. För att skydda både handel och gods byggdes den inre hamnen innanför stadsmurarna med tullhus och lager.

De stora fartygen ankrade på redden och hemförarbåtar förde lasten in i staden via kanalerna och kunde snabbt nå de fyra största gatorna i staden.

Platsen som kungen valde visade sig senare vara ett enda stort träsk, bortsett från några kullar.

Åren 1620 -1621 gjordes statsplanen upp efter holländskt mönster med Amsterdams stadsplanering som mall. inrutad med kanaler och omgiven av en vall med bastioner och vallgrav.

Stan försågs med ett komplicerat försvarssystem. Gamla Älvsborgs fästning övergavs och ersattes med tre nya fästningar Skansen Kronan och Skansen Westgöta Lejon Nya Älvsborgs fästning Göteborg hade dels en fästning som vaktade inloppet till staden dels befäst stadskärna Staden blev en av Europas starkaste fästningar. Staden blev aldrig anfallen eller intagen bara hotad. Nya Älvsborgs fästning motstod ett anfall av danskarna år 1719.

Utöver holländare, som hade erfarenhet av att bygga i liknande terräng, anlitades även skottar, engelsmän och tyskar, Övriga innevånare utgjordes av befolkningen från Nya Lödöse och Älvsborgs slott, som tvångsförflyttades till den nya staden.

Den 26 juli 1619 utnämndes Göteborgs första kyrkoherde, magister Sylvester Johannis Phrygius.

Den 4 juni 1621 daterades Göteborgs ordinarie privilegier, som på tyska och svenska var avfattade i 37 paragrafer och tillerkände invånarna skattefrihet under 16 år, frihandel samt befrielse från utskrivning till krigstjänst m m.

År 1621 uppfördes den första svenska kyrkan i staden en träbyggnad med ett högt spetsigt torn på nuvarande domkyrkoplatsen utmed Kungsgatan.

I början av juni 1622 var Stora Hamnkanalen fullbordad och öppnades för trafik.

År 1622 påbörjades arbetet med Stora Bron över hamnkanalen.

År1623 uppfördes ett träkapell, inköpt i Nya Lödelse, på Kristine kyrkas nuvarande tomt.

Fattighuskanalen började anläggas 1624 för att från Mölndalsån vid Dämmet tillföra staden friskt vatten.

Befästningsarbetet kring Göteborg tog sin början 1624 och utfördes enligt den äldre nederländska skolans idéer.

Den 24 februari 1624 skänktes Slottsskogen av Gustav II Adolf till " Götheborgs Innevånare med deras Hustrur och barn " vilka där fick " om sommaren sig förlusta " Åren 1624 -1626 uppfördes på sydöstra delen av Stora Torget ett tornprytt rådhus. Det ersatte ett trähus som flyttats från Nya Lödelse till Stora Torget och som tjänstgjort som Göteborgs första rådhus.

Den 19 juni 1626 läggs grundstenen till Gustavi domkyrka.

År 1627 får Göteborg ett postkontor, först bland alla svenska städer.

Tegelbruket som hade startats vid Mölndalsåns västra kant, strax söder om Fattighusån övertogs år1629 av staden.

År 1630 inrättades stadens trivialskola under namn av " Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster".

Utformning av Fästningen Göteborg

Nya Göteborg byggdes av holländare som både en fästning och en handelsstad med kanaler och stora trädalleer.

forsvar

Karta över Göteborgs försvarsanläggningar.

Runt fästningsstaden Göteborg byggdes en vallgrav. Innanför vallgraven fanns sju meter höga stenmurar och utanför fanns yttre försvarsverk, raveliner Befästningen var byggd i stjärnform runt staden med tio bastionsspetsar ut mot fienden, och innanför,sicksackande sig Vallgraven. Några bastionspetsar finns fortfarande kvar, liksom Vallgravens konstfulla murar. Dessutom byggdes de två skansarna Kronan och Lejonet samt Nya Älvsborg fästning

Förmodligen påbörjades arbetet på sommaren 1620. Staden genomkorsades för övrigt av kanaler på holländskt maner. Flera av dessa är i dag igenlagda, bl. a de som gick i Östra och Västra Hamngatan

Från början byggdes enklare vallar. Kraftigare befästningar krävdes och byggdes under ledning av Erik Dahlberg.

Principen för fästningens konstruktion framgår av nedanstående skiss med förklaringar.

befast

Befästning.
Befästningsterminologi
Bastion Framskjuten del av fästningsvallen med öppning in mot fästningen och med fyra sidor brutna i vinklar bildar den en spets. Artilleriet som var uppställt på bastionen kunde därigenom beskjuta terrängen framför fästningens huvudvall, kurtin och angränsande bastioner.
Flank Sidan på en bastion.
Kurtin Del av huvudvallen i en befästning. Kurtinen förbinder två bastioner.
Ravelin Vinkelformat utanverk framför huvudvallen. Ravelin förekom framför allt vid bastionssystemet för att skydda huvudvallen mot direkt anfall.
Kaponjär Förbindelsegång, som också används som skyttegrav. Avsedd för försvar av en fästningsgrav
Kassematt Bombsäkert rum. Dahlberg utformade en ny typ av befästningar, som främst utmärktes av torn. I tornet var pjäserna ställda i kassemattrar, ett slags värn som skyddade pjäserna.

I början av juni 1622 var Stora Hamnkanalen fullbordad och öppnades för trafik.

In- och utfarten till kanalen skedde vid Stora Bommen.

Vid inloppet till kanalen fanns en bro och en bom som hindrade oönskade besök. Det var en klaffbro med bom och galler. Bommen stängdes varje natt liksom övriga vägportar.

Vid Lilla Bommen skedde in- och utfarten till Östra vallgraven. Inloppet från älven gick genom en liten strömfåra. Liksom vid Stora bommen fanns det här en klaffbro med avspärrningar.

Strax efter öppnandet av Stora Hamnkanalen inträffade ett stort ras, vilket innebar att hamnbassängen blev för grund för fartygen att gå in i. En muddring skulle bli för dyr och tidsödande varför man valde att låta fartygen ankra ute på älven och lasta över godset på småbåtar som kunde gå in i Stora Hamnkanalen.

På Vallgraven kan man se var staden tog slut och landet tog vid. Staden inom murarna och Vallgraven var en sluten stad med bara tre portar ut mot landsbygden utanför.

Den första och förnämsta porten var " Stadz Porten " eller Söderporten som låg i befästningsverket på den plats där " Kopparmärra " står i dag, En lång träbro ledde till Ravelinen Prins Karl och vägen svängde till vänster och vidare söder ut på Södra vägen.

kungsporten

Kungsporten.

Utanför porten fanns stora vindbryggan och även ravelinen hade en vindbrygga. och båda hissades upp varje natt.

När man byggde en ny port österut i vallen år 1641, kallades Söderporten Gamle Port och senare Kungsporten.

I samband med att Fattighusån drogs fram till Göteborg, anlades Nya porten eller Österport. vid nuvarande Drottningtorget.

Här låg också länshäktet. Utanför häktet var skampålen placerad. I folkmun kallades den "Blomster-Jörgen".

Söder om porten drogs åns vatten rakt genom befästningsmuren. Där byggdes även en sluss för båttrafiken.

År 1669 ersatte man den enklare porten med en bastantare port, då fick namnet Drottningporten.

Som byggmateriel använde man portomfattningen i sin helhet. från Gamla Älvsorgs slott, som ersatts av Nya Älvsborgs fästning.

drottningporten

Drottningporten.

Åt väster byggdes i början ingen ordentlig port. När befästningsmurarna vid Lilla Otterhällan var klara måste soldaterna snabbt kunna komma ut och springa bort till bron, som ledde över vallgraven till Kaponjären. Detta var den väg genom Haga som skyddades av jordvallar och små vallgravar på bägge sidor och ledde till Skansen Kronan.

År 1643 byggdes Lilla Porten eller Västerport. Senare kallades den Carls port.

carlsport

Carls Port (sedd inifrån nuvarande Kungsgatan).

Porten låg vid bastionen Carolus Gustavus Rex. Denna bastion är den enda, som man fortfarande kan beskåda i någorlunda ursprungligt skick.

Porten fick med åren allt större betydelse eftersom staden bredde ut sig västerut längs den södra älvstranden.

Nya Älvsborg

På våren 1644 anföll Kristian IV Göteborg. Danskarna uppförde ett befäst blockhus på Kyrkogårdsholmen, Efter flera slag slöts freden i Brömsebro 1645 där Sverige bl.a. fick Halland på 30 år.

Bohus fästning blev svenskt vid freden i Roskilde år 1658.

Under 1650.-talet byggdes Nya Älvsborg fästning på Kyrkogårdsholmen för att skydda Göteborg mot danska anfall.

Gamla Älvsborgs fästning sprängdes år 1660 och byggnadsdelar därifrån användes till att bygga Nya Älvsborgs fästning.

På våren 1644 anföll Kristian IV av Danmark Göteborg. Danskarna uppförde ett befäst blockhus.

kyrkan

Nya Älvsborgs fästning.

kyrkan

Kyrkan.

Kyrkan invigdes år 1706. Ovanför entren sitter en kanonkula. Denna är ett minne från kriget med danskarna år 1719.

Mellan åren 1717 till 1719 fick fästningen sitt elddop. Danskarna anföll flera gånger men intog aldrig fästningen.

Efter freden år 1720 fick fästningen förfalla.

Erik Dahlberg som ledde byggnationen av fästningen Göteborg hade planer på att förutom Nya Älvsborgs fästning även bygga två fasta försvarstorn på Risåsen och på Gullbergsklippan.

skansar

Fästningen Göteborg med Skansarna.

Skansen Kronan

risberget

Karta över Risberget.

Uppe på Risberget även kallat Ryssberget hade man redan 1644 byggt ett mindre bevaknings- och skyttevärn som utpost söder ut mot Danmark (gränsen gick vid Kållered till år 1645).

kronan

Första Skansen Kronan.

Förutom kanontornet skulle det byggas ett yttre stjärnverk. När detta inte kom till utförande, lät man fördubbla antalet kanoner till 21 stycken.

kronan

Skansen kronan (nuvarande utseende).

Under ledning av Erik Dahlberg påbörjade man år 1687 att bygga fästningen Skansen Kronan. .Fästningen var en för sin tid ett mycket modernt kanontorn, som kunde skjuta åt alla håll och var klart år 1689.

Besättningen var soldater från Göteborgs garnison och förlagda vid Kaserntorget innanför Vallgraven.

För att underlätta förflyttningen mellan kanontornet och förläggningen, byggde man en stenbro. På ,ömse sidor om bron hade man vattengravar. Det fanns även ett antal skyttegluggar, så att man kunde skjuta längs stadens murar.

En sådan bro kallas kaponjärbro Kvar som minne finns bara Kaponjärgatan.

Skansen Kronan har aldrig varit i strid.

(Se fortsättning "Hagas tillkomst" och skansens nuvarande användning)

Skansen Lejonet

Gullbergs klippa omtalas i historien redan vid mitten av 1200-talet.

Grundstenen till Westgöta Lejan lades den 22 juni 1687 av Erik Dahlberg.

Invigningen förrättedes senare av kung Karl XI år 1689.

lejon

Skansen Westgötha Leijon.

Från början var det planerat att tornet skulle omges av ett yttre "stjärnverk " av vallar för dess närförsvar . En förbindelse med en kaponjär från ravelinen Carl Gustav vid Drottningtorget till skansen planerades också. Inget av utanverken kom till utförande, troligen på grund brist på pengar.

Skansen Lejonet har aldrig varit i strid.

(Se fortsättning om skansens nuvarande användning)